Vad är mantrailing?

Direkt översatt från engelska betyder det att följa en människa. Men normalt menar man att hunden följer vittringen av en människa och inget annat än en specifik människa.

Mantrailing ska inte förväxlas med vanliga "spår". I spårarbetet följer hunden den dominerande vittringen där någon eller något förflyttat sig. Teorin säger att den största koncentrationen av vittring finns närmast spårläggarens fotsteg. Och det kan säkert stämma men vilken vittring är det egentligen, människovittringen eller lukten av krossade växtdelar och växtsaft? Med tanke på hur många hundar som får problem när spåret går ut på hårda ytor eller hunden möter korsande spår vill jag påstå att de flesta spårtränade hundar följer doften av skadade växter. Ett ideal är att hunden ska vara "spårnoga", dvs följa spåret så nära fotstegen som möjligt.

I mantrailing har hunden bara en uppgift, att följa spårläggarens vittring även om det innebär att hunden ibland befinner sig 50 meter eller mer från spårläggaren fotsteg beroende på att koncentrationen av vittring är störst där. För att hundens ska veta vilken vittring den ska följa använder vi en smeller, oftast en kompress som håller spårläggarens vittring. För hunden spelar det ingen roll om spåret går på asfalt, is eller en äng. Spårets ålder, längd eller underlag spelar liten roll för en erfaren och motiverad mantrailing hund. Hunden följer spårläggaren utan att störas av människors eller djurs korsande spår. För att nå detta stimuleras hundens jaktlust.

Mantrailing är ett naturligt sätt för hunden att jaga ett byte, spårläggaren. Hundförare och hund går på "människojakt", och hundföraren lär sig att betrakta sin hund noga och att läsa den. Föraren vänjer sig vid att överlämna ansvaret för spåret till hunden, för detta är hundens värld.

Hundföraren har inte någon möjlighet att veta exakt var vittringen från spårläggaren finns. Det enda verktyg hundföraren har är att läsa hundens kroppsspråk. Hundenbeter sig olika beroende på om den följer ett djur eller en människa, spårläggaren eller en annan person, om hunden söker efter ett förlorat spår eller om den gör något annat.

En mantrailing hund kan skära av ett spår för att den fått färskare vittring från spårläggaren, kanske direkt vindburen vittring. Hundföraren kan upptäcka detta genom att läsa hundens kroppsspråk, hundens beteende förändras när den "vindar"in spårläggaren.

Möjligheterna att variera spårarbetet är oändliga. Alla olika slags underlag, från en sommaräng till isen på en sjö, i solsken eller mörker, i regn, snö och dimma, heta dagar eller många minusgrader.

Krav på hunden

Egentligen kan alla hundar spåra, oberoende av ras och ålder. Om hunden är tio år eller tio veckor spelar ingen större roll. Utbildningen kan anpassas till dem utan större problem. Men naturligtvis finns det vissa raser som passar bättre än andra, eftersöksraser, de flesta jakthundar som arbetar med nosen och många av våra bruksraser.

Det finns naturligtvis hundraser och individer som inte är intresserade av att spåra, som inte har något jaktintresse att bygga på. Då kan det vara lämpligt att hundägaren söker en annan aktivitet som passar hunden bättre

Krav på föraren

Hundföraren bör vara i rimligt god kondition eftersom spårlinan knyter samman hunden med föraren.Med erfarenhet och träning ökar hundens motivation att spåra och därmed tempot. Hunden har inget problem med att spåra i oländig terräng.Då bör inte hundföraren ha det heller. Dessutom måste hundföraren kunna bromsa eller stanna sin hund till exempel vid en gatukorsning.

Hundföraren måste också vara beredd att lämna över kontrollen och ledningen i spåret till hunden.Det är hunden som känner vittringen, inte vi.

Krav på ekipaget

Bara hunden vet var vittringen finns. Det betyder inte att hundföraren ska ha blint förtroende för hunden och bara springa efter utan att tänka.

Mantrailing är ett lagarbete. När hundens nos kombineras med förarens ögon bildas det ultimata jaktlaget. Föraren måste läsa de minsta förändringar i hundens kroppsspråk, signaler om vad som händer i spåret och reagera på dem. Hundföraren måste "känna"med hunden.

Mantrailing kan utan problemtränas parallelltmed andra grenar inom hundsporten. En trailingutbildad hund - och förare - blir snararemer spårnoga och spårtrogna.